Vi träffas den 19:e november kl 18:30 i Kulturhusets Carl Larsson rum för att diskutera den handlingsplan som jobbades fram under ordförandekonferensen på Lumber & Karle,  26-27 oktober. Handlingsplanen är vägen framåt kvartal för kvartal mot valet 2026. 

Vi kommer även att diskutera arbetet för den kommunala parlamentariska utvecklingsgruppen (PUT) som ser över hur kommunen ska styras. PUT gruppen skall ha ett antal möten från oktober 2024 till december 2025. Ett antal fokusområden skall belysas. Reglementen, arbetsordningar och styrdokument  för kommunens olika delar.  Översyn av politiken, antal ledamöter nämnder utskott m.m

Som vanligt har vi en allmän politisk diskussion som slutkläm på mötet

Väl mött //Dag

 

Bästa Grästorps Liberaler.

Då är det dags för ett möte om vår liberala framtid. 25:e oktober – 18:30. Absolut inte fråga om någon nedläggnig men fråga om till vilket länsförbund vi skall tillhöra. Länsförbundet Skaraborg har fått ett erbjudande om att uppgå i länsförbundet Västsverige.  Pär Gustafsson skriver:

Liberalerna Västsveriges förbundsstyrelse beslutade nyligen att vi åter vill aktualisera frågan om ett samgående mellan förbunden Västsverige och Skaraborg. Vi saknar helt enkelt Skaraborg och vill att ni ska vara en del av ett gemensamt förbund. Vi är övertygade om att vi är starkare som parti tillsammans. Handling är utskickad.

Anita Skall Hardyson kommer också att informera om kommunrevisionen i Grästorps kommun. 

Kvällen går i en italiensk anda såväl när det gäller mat som dryck. En hylling till Janne Björklund – vår ambassadör i Rom

Hej. Jag lägger till en intressant artikel från Expressen skriven av Isak Lexner, tidigare centerpartist nu politisk vilde – lokalpolitiker i Ragunda kommun. Kommunen ligger i Jämtland.

Nepotism kallas ofta svågerpolitik eller vänskapskorruption och det brukar anses vara motsatsen till meritokrati dvs meritokrati är ett system som innebär att det är meriter som är styrande framför relationer och samhällsstatus. Meriter kan exempelvis vara förmågor, kunskaper och utbildningsnivå. Vid anställningar och rekryteringar innebär meritokrati att den som är bäst lämpad för jobbet också ska få det.

Jag vet att vi inom Liberalerna men även i flera ”fria” grupper i samhället har diskuterat problemet med upplevd nepotism i Grästorp. Jag själv blev ju utsatt för nepotism när kommunfullmäktiges ordförande skickade ett mail fel där han frågade ”sin grupp av närstående” – vad gör vi med Hardyson? Kompisgänget lade upp sin strategi emot mig. Jag skickade mailet vidare till NLT som gjorde en artikel av det hela. Både komiskt och tragiskt. Jag kan fatta vad Isak känner i sin lilla kommun i Jämtland.

Den bristande kompetensen är onekligen stor och skräcken för att bli ertappad med inkompetens är inte att leka med. Som Isak anger så är problemet att så få engagerar sig i lokalpolitiken och det fullt möjligt att gå in i politiken helt utan kompetens och en oegennyttig vilja att påverka och förändra lokalsamhället.

Jag lägger här ut Isaks artikel så får ni gärna kommentera innehållet

Nepotism förstör den svenska landsbygden

Publicerad 17 aug 2024 kl 06.30

Trots att landsbygdskommunerna generellt har de högsta skattesatserna i landet försvinner pengarna in i nepotismens verksamhet som ett slukhål. De som tjänar på detta kommer aldrig att själv förändra det – vi behöver hjälp, skriver Isak Lexner.

DEBATT. Befolkningen i landsbygdskommuner har under lång tid minskat. Det lokala styret – som tidigare varit ett verktyg för människor att lokalt skapa förändring – har blivit till en mjölkko för ett fåtal människor som drivs av egenintresse. När de lokala partierna inte längre har fler än en handfull aktiva medlemmar bäddar det för en stark ledare, en familj eller en by att kunna styra riktningen för en hel kommun.
Människor som försöker engagera sig märker snabbt att kritik och ifrågasättande inte är välkommet. Om du vill klättra i nepotismens styre är le och nicka det enda sättet att ta sig fram på. Denna nepotism sprider sig likt ett virus ner till kommunens verksamheter.

Landsbygdskommuner ska tillhandahålla samma kompetens och service som kommuner med ett större befolkningsunderlag. Det är svårt att rekrytera kompetens utifrån. För det mesta blir det människor från lokalsamhället som får försöka fylla ut roller de varken har kompetens eller erfarenhet av. Ändå lyfter de ofta höga löner, vilket gör att de blir fångar i nepotismens grepp och verkar i första hand för att skydda det egna levebrödet.

Jag vill inte se en enda krona till in i detta system förrän vi har en demokrati värt namnet. Visst har vi en hel drös med chefer och anställda inom kommunen som gör så gott de kan, men som blir en del av en tystnadskultur som sitter i väggarna. För då kan du bli kvar resten av livet. Guldkorn som vill skapa förändring försvinner oundvikligen. I en liten kommun är det lättare att som chef eller politiker att avskeda eller göra neddragningar hos dem på golvet i skolor eller inom äldrevården än polarna, grannen eller släktingen som du jobbar med. Det blir en så obekväm stämning på kaffepauserna då.
I stället ställs då kommundelarna mot varandra. Byar och samhällen som krigar för sin överlevnad. Det är lättare att lägga ner en skola, hoppa över underhåll på den lokala sporthallen eller stänga ett bad.
Mötena för inbördes beundran fortsätter således hålla en god ton.

För pengar finns det aldrig. Trots att landsbygdskommunerna generellt har de högsta skattesatserna i landet försvinner pengarna in i nepotismens verksamhet som ett slukhål. När pengarna tar slut kan du som politiker alltid skylla på att regeringen inte gett mer pengar eller varför inte upprepa hur hård inflationen drabbat kommunen. Ingen självkritik. Med lite tur kanske det kommer en pandemi eller flyktingvåg som ger lite klirr i kassan för att få denna snöboll att rulla bara lite till. För någon självkritik eller tankar på förändring finns inte på kartan.
Här ute på landsbygden har vi enligt SCB det sämsta förtroendet för politiker. Vilket är konstigt då det egentligen inte finns så mycket att bråka om. Det mesta en liten kommun på landsbygden ska hålla på med är lagstadgad verksamhet. Hade man fokuserat på kommunens bästa hade man varit överens om det mesta. Jag vill inte se en enda krona till in i detta system förrän vi har en demokrati värt namnet. Pengarna är inte problemet. Inflationen är inte problemet. Regeringen är inte problemet.
Nepotismen är problemet. De som tjänar på detta kommer aldrig att själv förändra det – vi behöver hjälp. Annars är det bara en tidsfråga innan vi tar död på oss själva.

Av Isak Lexner
lokalpolitiker i Ragunda, politisk vilde, tidigare Centerpartiet

Hej

Hanif Bali skriver i Expressen om att Sverige måste bryta det sista stora tabut – Den svenska skolan bygger på en myt. Alla barn kan inte bli akademiker. Vissa har helt enkelt för låg IQ.

Jag bifogar artikeln och undrar vad ni tycker. Detta är inte alls någon ny åsikt eller insikt. En liberal påpekade för mig för en massa år sedan när jag satt i Barn och Ungdomsnämnden att skolan dissar 30% av eleverna som inte klarar dagens teoretiserade skolgång.

Sverige måste bryta det sista stora tabut
Publicerad 18 aug 2024 kl 18.00
Uppdaterad kl 18.50

Den svenska skolan bygger på en myt. Alla barn kan inte bli akademiker. Vissa har helt enkelt för låg IQ.
Varje år går en femtedel av niondeklassarna ut grundskolan utan gymnasiebehörighet. Detta anses vara ett stort misslyckande. I jakten på lösningar riktas blickarna mot lärare, resurser och skolform.
Men tänk om dagens hyperteoretiserade skolgång gör det omöjligt att få ett annat resultat.
Länge fanns ingen koppling mellan intelligens och livschanser. Brist på utbildningsmöjligheter till mindre bemedlade höll stora delar av befolkningen i fattigdom. Sverige hade en intelligensreserv i ordets ursprungliga, icke-ironiska bemärkelse.
En klassisk socialdemokratisk affisch från 1948 illustrerar detta. En ung man sitter på sin cykel och betraktar tre studentfirande jämnåriga. ”Begåvad men fattig – ge honom lika chans”, lyder budskapet. Den hade en poäng. Bland arbetare fanns en intellektuell potential som gick till spillo. En gång i tiden ansågs begåvningsprover vara ett sätt för arbetarklassen att få tillgång till möjligheter som tidigare inte kom dem till del. Test ansågs vara en ypperlig metod att peta ner de besuttna från sina privilegier. Meritokrati skulle krossa klass- och arvssamhället. I dag är situationen en annan.

Barn med stark kognitiv förmåga är numera överrepresenterade i grupper med starkare socioekonomi. Den enkla förklaringen är nog att arbetarklassen fick sin revansch. De begåvade fick lika chans. De tog sig ur fattigdomen till borgarståndets välstånd, de gifte sig med varandra och deras barn presterar i dag bra i skolan. Och här finns en central förklaring till dagens ojämlika skolresultat. Ändå är det tabu att prata om just intelligens – så länge det inte handlar om fascination för de riktigt smarta, folk som får 2,0 på högskoleprovet eller går med i Mensa.

Människor som inte är kognitivt begåvade kan fortfarande vara bra på saker. Intelligensmått mäter främst teoretisk begåvning. Intelligens är dock ett värdelöst mått på vilka som kommer att prestera bäst inom ett område. En bra parallell är att det inte finns någon som helst korrelation mellan rugbybackars prestation och deras vikt. Men. Det finns inte en professionell rugbyback som väger under 100 kilo.
Detsamma gäller kognitiv förmåga. Att vara riktigt smart är inte nödvändigt för att vara framgångsrik på universitetet. Men det finns helt enkelt inte akademiker som har lägre än 80 i IQ.
Trots att det är tabu att prata om IQ används det redan inom skolväsendet. För att kvalificera sig till anpassad grundskola, det som förr hette särskola, måste man ha ett IQ under 70, vilket 2,5 procent av befolkningen har.
Ingen pratar om dem mellan 70 och 85 som måste ha ett levande helvete i skolan.
Och det är ingen liten grupp. Ungefär 17 procent av våra barn har ett IQ under 85. Det gör att de har ett mycket begränsat arbetsminne, har svårt för abstrakta tankar och behöver anstränga sig oerhört för att tillskansa sig de mängder med information som andra lär sig lätt. Deras enda lösning är att försöka spara information i långtidsminnet – det minnet som inte är relaterat till IQ. Det kräver koncentration, disciplin, repetition och flit. Något som blir svårare och svårare i dagens högljudda, dopaminberoende uppmärksamhetsekonomi.
Därtill har skolan just rört sig från just katederundervisning med fokus på repetition till att eleverna ska googla upp mängder av pusselbitar av information och hålla det i arbetsminnet medan de författar argumenterande och analyserande texter.
Analytisk förmåga är ett krav för att ens kunna få det lägsta godkända betyget. Jämför det med den gamla skolans uppgifter att memorera Viskan, Ätran, Nissan och Lagan.
Dagens skola sviker de barn som inte fötts med god analytisk förmåga. Och det helt i onödan. Man kan fråga sig varför det är så höga teoretiska krav för att få godkänt i svenska och därmed kunna utbilda sig till snickare, när nästan varenda snickare i landet enbart pratar litauiska.
Människor som inte är kognitivt begåvade kan fortfarande vara bra på saker. Intelligensmått mäter främst teoretisk begåvning. Många av dessa barn kan vara begåvade empatiskt, socialt, fysiskt och estetiskt. De kan fungera utmärkt inom rätt yrke, även om de inte kan analysera IPCC-rapporter eller räkna ut densitet.
I dag blir dessa barn bortsorterade av skolan och dess hyperteoretiska betygskriterier. Vi har accepterat en vidrig tanke att alla måste ha samma förmåga för att bemötas med samma värdighet. Helt enkelt för att den härskande klassen satt normen att den utan högskolebehörighet är lite mindre värd.
Kanske är det dags för en ny valaffisch: ”Ambitiös men teoretiskt obegåvad – ge honom lika chans”?
Det partiet hade fått min röst.

____________________________________________________________________________________________

Hanif Bali sätter, enligt min uppfattning, verkligen fingret på flera problem. Som sagt, ingen direkt ny insikt men det är definitivt hög tid att fundera över skolans problem

Dag //

Ikväll 29 april svarade KSO, Robert Fransson M med instämmande från ordförande i Trygga Hem, Svante Claesson C samt Fredrik Johansson M att politikerna via fullmäktige har ett gemensamt ansvar för besluten som fattas. Detta efter att Liberalerna lämnat in två interpellationer där svar önskades på köpet av fastigheten Österbergs väg 16 för 10,5 miljoner och som nu säljs för halva pengen. 

Att påstå att samtliga i fullmäktige har ett gemensat ansvar för beslutet kräver naturligtvis att ärendena är korrekt redovisade vilket i detta fall inte alls var fallet. Nu blir kontentan av Robert Franssons påstående att fullmäktigeledamöterna som inte sitter i kommunstyrelsen måste ifrågasätta de underlag som presenteras av kommunstyrelsen i deras förslag till beslut. Ifrågasätta Trygga Hems utredning och deras inkompetens gällande detaljplaner.  Vi skulle ha ifrågasatt socialchefens bedömningar av behov av äldreboenden, med fler personer inblandade. Självklart kan inte fullmäktige fungera som en ständigt ifrågasättande församling av vad kommunalråden, kommunchefer med fler presenterar.

När beslutet togs hade vi från liberalerna inga invändningar mot vad som presenterades. Vad vi nu ser är något helt annat. Man kan säga att det var inte en enda siffra rätt mot vad som presenterades.

Det är otroligt anmärkningsvärt att man inte klarar av att erkänna misslyckanden utan skyller på ”alla”. Mångmiljon förluster som kommuninvånarna får bära. Men – det är bara kommunstyrelsen som har ansvaret för en korrekt beredning av ärendena inför fullmäktige. Det är häpnadsväckande att politiska företrädare raljerar över de som reagerar på dåligt beredda ärenden. Vet hut – ta ansvar.

Kan det vara hög tid att kommuninvånarna ställer betydligt högre krav på sina företrädare? För i grunden är det det politiska oengagemanget som är roten till problemen. Många knyter näven i fickan och pratar nedsättande om politiker i mindre sällskap. Grästorp är i ett läge där många investeringar har gått snett med miljonförluster för invånarna dvs för dig. Det är dags att engagera sig nu!

För att vara helt transparent med frågan ovan bilägger jag tjänsteskrivelsen från 2021-10-26 dvs förslag till beslut för Snipan 1 dvs Österbergsväg 16. Tycker du att det fanns anledning att ifrågasätta vad som presenterades?

_______________________________________________________________________________________________________

Markförvärv Snipan 1
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna KHF Trygga Hem i Grästorp
(org.nr. 769621- 5198) förvärv av Snipan 1 i Grästorps kommun för en köpeskilling av 10,5
mnkr.
Sammanfattning av ärendet
Trygga Hems styrelse har tagit beslut om att förvärva Snipan 1 för 10,5 miljoner, detta under
förutsättning att kommunfullmäktige godkänner köpet och medger kommunal borgen. Enligt
föreningens stadgar ska Grästorps kommun godkänna förvärv av fastighet. Genom
fastighetsförvärvet möjliggörs omflyttning av verksamheter som i sin tur skapar utrymme för
byggnation av cirka 13 lägenheter i Trygga hems befintliga lokaler
Ärendebeskrivning
Grästorps kommun har ett akut behov av alternativa boende former för äldre. För att få till en
relativ snabb lösning med trygghetslägenheter samt att kunna skapa bättre förutsättningar för vår
dagliga verksamhet och daglig sysselsättning på Paletten och Kompassen samt korttidsboendet
Myggan har Grästorps kommun tillsammans med Trygga Hem tagit fram ett förslag till
fastighetsförvärv. Där Trygga Hem köper Snipan 1 och Grästorps kommun köper Snipan 9.På fastigheten Snipan 1 finns idag en större enplansvilla samt en hall som tidigare fungerat som
bilmuseum. Fastigheten är på ca 6246 m2
. Fastigheten har (detaljplanen 1602-P49 som antogs av
kommunfullmäktige 1994)
Genom fastighetsförvärvet av Snipan 1 kan daglig verksamhet och daglig sysselsättning lämna
lokalerna på Ambjörnsvägen 7B (Åsevi) och flytta till hallen på Snipan 1 efter anpassning av
lokalen. De verksamheter som ska flytta in i hallen är inte förenliga med den befintliga
detaljplanen som är ovanligt snäv. Dock genom fastighetens läge och utformning är fastigheten
lämpligt för denna typ av verksamhet som inte är störande samt är av ett allmänt intresse. I
diskussion med bygglovshanläggare kan tillfälligt bygglov sökas och erhållas för denna
verksamhet parallellt med att en detaljplaneändring genomförs för att ändra användningen av
hallen.
Flytten av verksamheterna Paletten och Kompassen möjliggör ombyggnation av (del av
fastigheten Åsevi 7) Ambjörnsvägen 7B till preliminärt 8 st. trygghetslägenheter för personer
över 65 år.
Enplansvillan på Snipan 1 anpassas till korttidsboende. Verksamheten Myggan flyttar till Snipan
1. Myggans lokaler på (del av fastigheten Plommonet 4) Smultronvägen 20 byggs om till 4-5
lägenheter. Detta är förenligt med den befintliga detaljplanen.
Sammanfattningsvis innebär ovanstående mer ändamålsenliga lokaler för daglig verksamhet och
daglig sysselsättning, ett anpassat korttidsboende med tillgång till en mycket tilltalande utemiljö
samt cirka 13 nya lägenheter i föreningens bestånd.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse, 2021-10-26
Protokollsutdrag ur KFH Trygga Hem Grästorps styrelsemöte 2021-10-22
Beslutet ska skickas till
KFH Trygga Hem Grästorp
Kommundirektör
Ekonomichef
Teknisk Chef
Utvecklingschef
Sophia Vikström
Kommundirektör
Allmän verksamhet

Dagordning för årsmötet

Meddela ordförande Dag på mail: dag.hardyson@gmail.com om du vill delta på årsmötet – du får då en länk till mötet

1. Mötets öppnande
2. Val av ordförande och sekreterare för mötet
3. Val av en justerare
4. Mötets behöriga utlysning
5. Godkännande av dagordning
6. Val av pressekreterare
7. Verksamhetsberättelse för 2023
8. Kassarapport från kassören
9. Omedelbar revision
10. Val av ordförande 2024
11. Val av styrelseledamöter och ev. suppleanter
12. Val av en revisor
13. Val av firmatecknare
14. Medlemsvärvning
15. Val av valberedning
16. Övriga frågor
17. Avslutning

Årsmötet hålls online via Google Meet. Efter årsmötet kommer vi att ha en allmän politisk diskussion där vi diskuterar såväl riks- som lokalfrågor.

Varmt välkomna // Dag Hardyson ordförande

När Grästorps kommun höjde skatten med 42 öre inför 2020 så protesterade vi liberaler av flera skäl. Inga analyser gjordes. Skattehöjningen sattes till ”barnsliga” 21,99 kr istället för 22 kr som man gjorde i Hjo kommun. Som alla förstår så fanns ingen uträkning på att det var just 21,99 kr man behövde i skatt. 21,99 kr skulle låta mindre än 22 kr – detta är att underskatta kommuninvånarna.

Vi liberaler reagerade på både att det inte gjordes någon vettig analys inför skattehöjningen men ett annart stort skäl var att vi tyckte att det inte var förenligt med att vi hade en målsättning av att öka antalet kommuninvånare. En så kraftig höjning skulle knappast gynna en ökning av invånarantalet. Det finns, menar vi, en korrelation mellan kommunalskatten och viljan att bosätta sig i en kommun. Vara kommun höjde skatten med 60 öre så det kan vara en idé att hålla koll på hur de påverkas invånarmässigt. Någon som tror att de kommer att öka?

Hade vi rätt? Titta på utvecklingen! Kommunalråden anger att vi tappat 140 invånare på ett år men vi har varit på ett sluttande plan en tid nu. Att tappa invånare ger mindre skatteintäkter – så det är en farlig åtgärd att höja skatten. Att det finns en korrelation mellan skatt i en kommun och viljan att bosätta sig där är tydlig men det finns andra faktorer som också spelar in. Grästorp är en utpendlingskommun och många kör fortfarande bil till sina jobb i andra kommuner. Höga drivmedelspriser gör sanolikt också sitt till för vår typ av kommun. Pendlarna vill komma närmare sina arbetsplatser.

Nåväl – har vi inte fått något för alla skattepengar som skattehöjningen ordnade? Tittar vi på Ekonomifakta.se (https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Grastorp/) så ser vi att Grästorps kommun för 2022 har 725 personer anställda i kommunen vid SCB:s mättidpunkt. När vi tittade på samma statistik för ett par år sedan så var siffram 625 anställda. Essunga kommun har för 2022 just 625 anställda. Tjänstemän och politiker menade tidigare att statistiken vi visade inte är tillförlitlig och hänvisar till andra beräkningar. Jag redovisar därför här hur Ekonomifakta gjort sina beräkningar med SCB som källa. 

Beräkning/källa: Antal anställda i kommun eller region. Som anställda räknas personer som:
Vid tidpunkten för svarstillfället är anställda på något av företagets arbetsställen för vilka arbetsgivaren är skyldig att redovisa A-skatt och för vilka ersättningen under aktuell månad beräknas uppgå till 1 000 kronor eller mer. Är visstidsanställda på hel- eller deltid, som exempelvis vikarier, säsongsanställda och timanställda. (Uppgifterna är tagna från Ekonomifakta – Ekonomifakta är en del av Svenskt Näringsliv).

Som vi liberaler tolkar uppgifterna: Skattehöjningen gav och ger färre antal invånare som i sin tur ger lägre intäkter till kommunen med lite eftersläpning. Initialt ger skattehöjningen ökade intäkter och de används för att anställa fler ”medledare”. Alla medledare kostar pengar och är det så att en ny skattehöjning är i antågande?

Nej, enligt våra kommunalråd så är det inte aktuellt för 2024. Tack för det. Men 2025, 2026 och 2027 – vad kommer att ske? Från liberalt håll säger vi absolut NEJ till skattehöjningar. Det är mycket hög tid att genomlysa den kommunala organisationen, att göra en organisationsöversikt och se över vad som är viktigt och vad som är mindre viktigt.  Vi är ödmjuka inför svårigheter att jämföra antalet anställda mellan kommunerna men nog förefaller det märkligt att en kommun som Grästorp med en enda tätort dit allt är koncentrerat skulle i jämförelse ha 100 personer fler anställda än Essunga med tre tätorter.

Från liberalt håll är vi ändå försiktigt optimistiska att M och C nu ändå börjar framstå som tydligt borgerliga partier även inom kommunpolitiken där vi under lång tid sett dem som drivande socialdemokratisk politik med hög skatt och många kommunanställda och med en politik där kommunen skall sköta det mesta åt invånarna. Socialdemokraterna har ju inte behövt vara i opposition – de fick ju sin politik färdigdriven. Civilsamhället har kännts vara på undantag.  Ett tydligt Nej till skattehöjning är ett steg framåt. Vi liberaler hoppas att M och C jobbar på sin borgerliga hemvist. Vi är där vi alltid varit.

Liberalerna i Grästorp

Grästorps kommun går fram med en expansiv budget för 2024 samt planåren 2025 och 2026 trots att förutsättningarna för expansionen inte finns på plats. Är Grästorpsandan att man gör tvärs emot övriga kommunsverige?  

Lågkonjunktur med lägre skatteintäkter, en minskande befolkning som dessutom är en åldrande befolkning, räntehöjningar som gör det dyrt att låna pengar, höga energipriser, höga lönekostnader och pensionskostnader samt en tjänstemannaorganisation som bevisligen behöver förstärkning i kompetens och erfarenhet. Är det då rätt läge att expandera? Naturligtvis inte!

Vi liberaler i Grästorp har uppfattningen att vi nu skall stanna upp och reflektera. Inte expandera nu utan istället konsolidera kommunen dvs ta ett steg tillbaka och säkra de basala kommunala verksamheterna. Det finns inga kor på isen på kort sikt när det gäller räddningsstation, kommunförråd eller återvinningscentral mm. 

Vi tycker att det är tydligt att också tjänstemannaorganisationen har klara problem. Ny kommunchef efter en uppsägningsturbulens, en ekonomichef som slutar efter bara ca 1,5 år. Sökandena till skolchefstjänsten ansågs inte vara behöriga till tjänsten och den togs tillbaka. Tre av de senaste projekten sköttes mycket dåligt, Badet som fick stor kritik av E&Y och våra revisorer där projektet fick vidkännas stora kostnadsökningar och kantades av många felaktiga hanteringar. Temaparken som knappast har blivit vad som förväntades för en så stor kostnad och även där med stora kostnadsökningar. Cykelvägen till Flakeberg har brottats med stora problem och kostnadsökningar som aldrig borde ha förekommit om planering och genomförande hade haft erfarenhet och kompetens bakom sig. 

Stora brister således i utförarorganisationen men ändå – kommunen kör på. 

Vi liberaler vill göra ett stort omtag. Titta på övriga kommunsverige och rätta in oss i ledet dvs inte göra mycket stora investeringarna nu med de dåliga förutsättningar som vi har både i Sverige och lokalt i Grästorp. Kommuninvånarna är ingen testgrupp för vidlyftiga politiska satsningar.

Vi liberaler vill absolut ha nya anläggningar i Grästorp men inte NU. Tajmingen är sämsta tänkbara.

Liberala gruppen i Grästorp

Liberalerna i Grästorp har med stor förvåning noterat att kommunens investeringsbudget är helt orealistisk och dessutom rejält vidlyftig vilket vi anser att revisionsfirman E&Y:s rapport – ”Granskning av långsiktig ekonomisk planering” visar. Om kommunen bl.a genomför de angivna investeringarna så måste kommunen kraftigt effektivisera i den kommunala verksamheten alternativt höja kommunalskatten med ytterligare 2 kronor redan 2031. Detta anser vi vara fullständigt orealistiskt. Dessutom är de angivna beloppen för investeringarna inte trovärdiga. De investeringar som angetts blir därför vilseledande. Kommunen måste prioritera och visa en prioriteringsordning bland investeringarna.

I investeringsbudgeten finns t.ex sammanlagt budgeterat 77 mkr 2023-2025 för ny räddningsstation, nytt kommunförråd samt utveckling av konserthuset. Är dessa nödvändiga investeringar med hänvisning till E&Y’s ovan nämnda rapport där det bl a framkommer att samtliga institut som gör bedömningar om framtida ekonomiska utvecklingar förutspår att vi är på väg mot en lågkonjunktur. I samband med detta är räntorna och inflationen för tillfället på höga nivåer. Om kommunen inte kan finansiera dessa byggen med egna medel så innebär det lån och därtill höga räntor. I rapporten framgår följande ”Statens offentliga utredningar lämnade i september sitt betänkande av utredning om en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner (SOU 2021:75). Det är enligt betänkandet utredarens förslag att kommunal och regional sektor i större utsträckning ska beakta ekonomisk långsiktighet. Utredaren föreslår införandet av så kallat ”god kommunal hushållning”. Detta innebär att kommuner och regioner ska förvalta sin ekonomi så att den uppnår en betryggande säkerhet och långsiktigt ekonomisk hållbarhet.”

Rapportens slutsatser är bl a följande: I och med att den ekonomiska utvecklingen fram till 2031 är negativ och att underskott antas uppstå står kommunen inför anpassningsbehov i form av sänkta kostnader alternativt höjda intäkter redan 2023 om fullmäktiges målsättning ska uppnås. Totalt sett prognosticeras kommunen att behöva genomföra anpassningar motsvarande 6,6 procent fram till 2031. Om kommunen inte genomför kostnadseffektiviserande eller besparingar i syfte att uppnå fullmäktiges balansresultatkrav så skulle skattesatsen 2031 ha behövt uppgå till 23,97 skattekrona för att uppnå fullmäktiges mål (att jämföra med kommunens nuvarande skattesats på 21,99.) Grästorp kommer i så fall att räknas in i Sveriges topplista av högskattekommuner. Att då få nya invånare till Grästorp (som är ett av kommunens mål) blir mycket svårt.

Kommunen aviserar redan efter april en årsprognos med ett underskott på -3,9 mkr där samhällsbyggnadsverksamheten prognostiserar ett underskott på -2,3 mkr, socialverksamhet ett underskott på -2,6 mkr och finansiella kostnader på -3,5 mkr. Totalt -9,4 mkr. Däremot prognostiseras skatter och bidrag ge ett överskott mot budget på totalt + 5,5 mkr. Därtill aviserar den sociala verksamheten att man har fått ett nytt ärende som kommer att kosta mycket pengar och att utredning pågår av ärendet. Detta är inte medräknat i årsprognosen.

Liberala gruppen Grästorp