Med stor förvåning kan jag notera att det till fullmäktige 2019-10-21 kom en beslutspunkt gällande en höjning av kommunalskatten med 42 öre. Den stora förvåningen var att det inte medföljde de handlingar som gör det möjligt för mig som politiker att kunna bedöma förslaget. Självklart skall det finnas en verksamhetsöversyn samt en konsekvensbeskrivning av de effekter som uppkommer om verksamheterna inte får det tillskott i resurser som en skattehöjning skulle ge.  Översynen skall göras av tjänstemannasidan och inte innehålla några värderingar med mer än att laglighetskraven skall vara tillgodosedda. Däremot kan alternativ framföras.

Översyn och konsekvensanalyser och gärna beloppet så vi slipper gissa

Det skulle t.ex kunna vara att man säger att vi måste se över ledningsorganisationen med antalet chefer på tjänstemannasidan och det skulle då få följande konsekvenser etc. Eller att man har svårt att skära ytterligare med osthyveltekniken utan måste ta bort hela verksamheter. Ett vanligt exempel är att ange att vi tvingas ta bort tjänster inom den frivilliga verksamheten typ  kultur och fritid.  Det kan också vara så att man anger att vi kan skjuta på stora investeringar och därigenom kan vi också skjuta på avskrivningskostnaderna.

Inget av detta fanns med i handlingarna. Inte ens fanns ett prognostiserat belopp på hur mycket mer pengar skattehöjningen skulle ge.  Inom liberalerna gissade vi om detta. En menade att 42 öre maximalt ger en skatteintäkt om 2 miljoner, jag själv gissade på drygt 3 miljoner och andra på 4 miljoner. Som Sverker Olofsson skulle ha sagt – skall det vara på detta sättet? Självklart inte. Det krävs mycket av oss fritidspolitiker men inte att vi har de utredningsresurser som krävs för för att åstadkomma verksamhetsanalyser, konsekvensbeskrivningar och beräkningar av intäkter där det krävs ganska komplicerade beräkningsmodeller där flera variabler måste vägas in.

Ärendet är inte tillräckligt berett – menar jag

Jag menar att ärendet inte är tillräckligt berett för att det skall vara möjligt att fatta beslut på. Jag funderar också på lagligheten här

Vi har alltid varit i situationen där kommunen tvingas göra nya saker. Det är egentligen en helt normal del av att driva kommun. Det normala är ju inte att vi varje gång vi vill göra nya saker höjer skatten. Istället så gör vi översyner av de befintliga verksamheterna och skapar de resurser som krävs för det nya. Det normala är att vi får mer skatteintäkter och mer intäkter från utjämningssystemet varje år på grund av att skatteunderlaget ökar så mycket löser sig lite av sig självt. Nu är vi tydligen i en situation där vi inte kan frambringa resurser med mindre än att vi för en skattehöjning???

Är då Grästorps kommun en effektiv kommun?

Eftersom man inte presenterat några underlag överhuvudtaget som analyserar läget så känner jag mig fri att själv göra analyser på de faktaunderlag som finns att tillgå. Jag väljer ekonomifakta och jag väljer att jämföra Grästorps kommun med Essunga, Vara och Gullspång. Jag väljer att titta på antalet anställda och antalet tätorter. Låt mig direkt säga att när det gäller antalet anställda så kommer mina jämförelser inte att ge en helt korrekt bild. det finns många delar i de uppgifterna men som sagt – om inte kommunen ger mig något att jämföra med så tar jag mig friheten att göra analysen själv.

Så – är då Grästorps kommun en så effektiv kommun att det inte går att effektivisera den ytterligare utan vi måste tillgripa en stor skattehöjning på 42 öre?

Så här ser det ut:

Som ni ser av tabellen så har Grästorp 625 anställda i kommunen, Essunga har 575, Vara har 1375 och Gullspång har 525 anställda. Om vi räknar fram ett jämförelsetal där vi relaterar antalet anställda till kommunens storlek i innevånarantal så ser vi att om vi skulle ha samma täthet i anställda som Essunga så skulle vi ha 581 anställda mot vad vi har dvs 625, Med Varas täthet så skulle vi ha 494 anställda och med Gullspångs täthet skulle vi ha 568 anställda. Vi har 625 anställda dvs väsentligt fler anställda än våra grannkommuner och Gullspång. Som jag skrev tidigare  – det finns många variabler att ta hänsyn till men visst indikerar det på en översyn av vår verksamhet ? – eller? Borde vi inte först göra översynen innan vi ropar på mer pengar från kommuninnevånarna?

Ni ser också tätorterna enligt följande:

• Essunga tre tätorter: Nossebro, Främmestad, och Jonslund
• Vara nio tätorter: Vara, Kvänum, Tråvad, Jung, Vedum, Larv, Stora Levene, Emtunga och Arentorp
• Gullspång tre tätorter: Gullspång, Hova och Otterbäcken
• Grästorp en tätort: Grästorp

Det brukar vara en allmän sanning att många tätorter ger mer tryck på service och en större belastning på kommunen och fler anställda. Grästorp har en enda tätort vilket många skulle drömma om. Skolorna och service på ett ställe. Bättre kan det inte bli utifrån en arbetsmässig synpunkt.

Slutsatsen är att vi verkligen behöver en ordentlig översyn av den kommunala verksamheten

Så – vi har många fler anställda än våra grannkommuner. Vi slipper att hantera flera tätorter så JA – vi skall rimligen ha en lägre kommunalskatt än våra grannkommuner.

Inom politikerledet så finns det politiker som alltid och jag menar alltid säger ungefär samma sak. Grästorp är bäst och den kommunala verksamheten är på topp. Lovsångerna är många gånger av stor poetisk höjd och det är inte utan förtjusning som jag lyssnar på dessa men kommunal verksamhet är inte skapad av några högre makter utan är till för oss kommuninnevånare och måste vara effektiv och inte förbruka mer skattepengar än vad som behövs. För att veta det måste vi analysera inte bara sjunga lovsånger. Vi har under den tid jag varit politiker i Grästorp tappat stort i antalet kommuninnevånare och trenden är inte bruten – inte alls – vi fortsätter att tappa. Skulle en skattehöjning förbättra det läget särskilt som vi är en utpendlar kommun?

Det är också märkligt att vi på förra mötet tar beslut om inriktningsdokument som säger just detta – att öka innevånarantalet och nu går vi rakt emot detta eller är det någon som på allvar menar att en stor skattehöjning skulle gynna inflyttningen till kommunen?

Det finns all anledning att vi först gör en ordentlig översyn av våra verksamheter, administration och ledning innan vi tar mer skatt av våra kommuninnevånare. De behöver sina pengar för sitt dagliga liv och sin egen konsumtion. Allt är inte kommunal verksamhet – det finns ett civilt samhälle som också skall fungera.

Dag Hardyson, Liberalerna Grästorp

Det finns nu riktlinjer för en styr- och ledningsmodell. (beslut på KF 2019-10-21) Denna modell skall vara en tillitsbaserad styr- och ledningsmodell som bygger på dialog, mer delegering och mindre detaljstyrning. En tanke redan nu – har dialogen något med tillit att göra? Det beror på vad dialog är – skulle svaret kunna vara. Jag återkommer med reflektioner.

Dialogen väsentlig i uppföljningsarbetet

För oss som är lite äldre så är styr och ledningsmodeller som bygger på förtroenden och ansvar kopplade till uppföljningar genom få men breda resultatmått samt dialoger vanliga. Jag var själv mellanchef på Skatteverket på slutet av 80-talet och blev utvärderad av skattechefen i länet och hans entourage (följe) just med dialoger som oftast byggde på analyser av utfallet mätt i vissa ganska enkla mått. Även om måtten var få så var de ofta ifrågasatta även på den tiden. Dialogen var en viktig del i uppföljningsarbetet och utvärderingen av arbetsinsatserna.

Jag får lite känsla av att man idag vill (till viss del) tillbaka till just detta men man klär det i andra ord. Man vill ha förtroendefulla relationer och uppföljningar som inte bygger på mängder av olika mål och mått som man inser alltmer tynger chefer och verksamheter. Ett problem är ju att det idag går att mäta det mesta och att måtten ofta ändå finns att tillgå för den som så önskar.

Är 80 talet tillbaka?

På 80 talet fanns inte IT på något sätt som idag och det fanns inga möjligheter att ha många och sammansatta mål och mått. Att resonera omkring arbetet och vad man som chef gjort och vad man valt att inte göra var helt väsentligt för styrningen. Att ha förtroende för anställda chefer och ge dem ansvar var också tvunget eftersom det inte gick att ha koll utifrån maskinella mått, loggar mm. När IT utvecklingen utvecklades och det blev möjligt att registrera och lagra data på olika sätt så blev det också möjligt att bygga modeller med olika mått som enskilt eller tillsammans utvisar vad olika verksamheter producerat dvs mål och måluppfyllelse.  Självklart är IT utvecklingen mycket positiv och hela redovisningsområdet har kommit till helt nya nivåer genom möjligheter att registrera ekonomidata i olika nivåer och variabler. Men med all denna data registrerad och lagrad i databaser och tillgänglig för olika uppföljningsmodeller och mått så uppfattade många detta som att de som tjänstemän var övervakade och att deras jobb blev mer av produktion liknande vad arbetarna i  bilproduktionen hade upplevt i styrning av arbetet. Tjänsteproduktionen ökade stort vid den här tiden och att vara tjänsteman och jobba på kontor blev nu mycket vanligt och styr- och ledningsmodeller måste utvecklas för denna tjänsteproduktion.

NPM (New Public Management) kom in med stormsteg och så kallad resultatstyrning infördes i förvaltningar och myndigheter.  Politiker (vi) formulerar mål – men övergripande mål som sedan förvaltningarna/verksamheterna operationaliserar (definierar) till mål  (undermål) och dessa mål skall vara SMARTA dvs Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta. Alla mål skall vara mätbara. Nu växte byråkratin rejält och massor av mätbara mål arbetades fram och för att korta ner historien så upplevde nog de flesta att man blev slav under alla mål. Det var nästan ogörligt att som chef ha koll på alla mål. Dessutom så var uppföljningarna ofta bristfälliga och om man fuskade med målen så var det inte vanligt att någon faktiskt genomskådade bluffen. Målen blev alltmer verkningslösa och det skapade ett statistikbeteende.

På 80 talet var det svårt för en chef att inte vara insatt eller rent av mycket insatt i den verksamhet som hen skulle leda.  Det fanns ju ingen hjälp i data som kunde sammanställas till olika utvärderings mått. Du måste själv som chef kunna bedöma om dina underchefer gjorde ett bra jobb eller inte. Eftersom det var dialogen som var den viktigaste utvärderingen och du då träffade dina underchefer så var det också helt nödvändigt att du uppfattades av dem som kunnig och insatt – eljest fick du dåligt rykte. Att vara en trevlig person och prata ”väder och vind” eller familjeförhållanden etc och bjuda på kaffe gjorde att en chef kunde få en dräglig tillvaro under veckorna men om du inte hade riktiga kunskaper så blev du avslöjad vid dialoguppföljningarna.

Chefer utan verkliga kunskaper i verksamheterna de var satta att leda

Med möjligheterna till uppföljning genom mängder av mål och mått blev det nu möjligt att anställa chefer som i praktiken bara var just detta – chefer.  De kunde ofta inte mycket om verksamheterna de var satta att driva men de kunde hantverket med att följa upp verksamheter genom mål och mått. De klarade ofta inte att ha riktiga dialoger med sina underchefer där den verkliga verksamheten diskuterades. Ett chefsförakt växte fram på flera håll och många raljerade över sin chef som de tyckte var en välavlönad person som inte kunde något om den verksamhet hen var satt att driva. Även ledningsgrupperna på olika nivåer kunde vara rena chefsforum där man mer förde samtal om olika typer av utvecklingsprogram, nya sätt att mäta, ledarskapskurser mm. men sällan diskuterades de verksamheter man var satta att leda mer än att – jag kan konstatera att vi uppfyller de mål som är uppställda. Då är ju allt bra – eller?

Bort från NPM – rätt väg att gå

Det är enligt min uppfattning rätt väg att gå att komma bort ifrån NPM och jobba mer med färre mål och mer dialoguppföljningar. Dock – som jag angett ovan så blir det nu svårare för chefer som inte kan sina verksamheter att göra uppföljningar eftersom de nu måste konfronteras med de som är experter på sina verksamheter vid dialoguppföljningarna.

Dialogen är en metod för utvärdering när det gäller en styr- och ledningesmodell. Att kommunicera och samtala är något annat även om det som term kan innefattas av ordet dialog

Tillit har inget med dialog att göra även om dialog kan vara en del av en tillitsmodell.

Kan tillit som ord bytas ut mot förtroende? Verksamhetsstyrningen byggde på förtroende på 80 talet – är tillit samma sak?

Dag Hardyson Liberalerna Grästorp

Fullmäktiges beslut att anta Inriktningsdokument 2020-2024

Dokumentet är indelat i fokusområden, mål och verksamhetsmått. Inget fel på den strukturen. Däremot så är innehållet mycket tveksamt och med alla otydliga och opreciserade mål så blir dokumentet inte bara utan intresse utan också tveksamt ur ett demokratiskt perspektiv.

Att politiken tycks fullspäckad av floskler (tomma och innehållslösa uttryck) har vi fått vänja oss vid men när det kommer dokument fulla av floskler i min kommun och jag är en politiker som skall resurssätta dessa mål som är helt otydliga – ja då reagerar jag och fler med mig.

Jag skall utveckla vad jag menar men först vill jag slå fast vissa fakta. Det första är vad ett mål är för något. Om vi går till Wikipedia så anges där följande :

”Ett mål är det resultat man vill åstadkomma med sin handling, det förväntade resultatet. Ett mål bör vara mätbart och tidsbundet så att man kan fastställa när målet är uppnått”.

Ett mål skall således vara mätbart varav följer att det måste vara tydligt. Det skall dessutom vara tidsbestämt dvs  det skall anges när målet skall vara uppnått. Detta är väldigt viktigt för annars så vet vi ju inte vad vi fått för våra pengar som en viss fd. Scaniachef uttryckte det hela. Dessutom kan ju inte våra revisorer bedöma hur vi politiker använt kommuninnevånarnas skattepengar.

Det finns ett talesätt som går ut på att politiker vill ha så luddiga mål som möjligt så att de själva får så stor frihet som möjligt att göra vad de själva tycker är roligt utan att det går att ifrågasätta utifrån vad som beslutats. Det är också av den anledningen jag är starkt kritisk – jag vill inte ha frifräsande politiker (eller tjänstemän – kanske rent av medledare) som använder mina och dina skattepengar enligt eget gottfinnande.

Redan här framgår det varför jag raljerade om målet att våra barn och ungdomar skall bli världsmedborgare (kosmopoliter). Hur blir man kosmopolit? Går det att utbilda någon till att bli kosmopolit? Vilka läromedel skall skolan köpa in för att kunna undervisa i världsmedborgarskap? När (tidsmässigt) har vi uppnått målet dvs vilken blir den första årskull som kommer att gå ut skolan i Grästorp och som kan kalla sig utbildade kosmopoliter? Vilka lektioner som eleverna har idag skall tas bort eller ändras och ersättas eller omändras med utbildning i världsmedborgarskap?

Vad är det för fel att fokusera på läroplaner och att jobba för att eleverna får de kunskaper som vuxenlivet och arbetsmarknaden kräver? Mål som vi kan bedöma och som vi kan ge resurser till och som vi kan följa upp.

Så – vad är en kommun till för? Vad som helst? Nej inte alls. SKL (Sveriges kommuner och landsting) anger den kommunala kompetensen enligt följande:

Kommunens obligatoriska uppgifter

• Social omsorg (äldre- och  handikappomsorg samt individ- och familjeomsorg)
• För-, grund- och gymnasieskola
• Plan och byggfrågor
• Miljö- och hälsoskydd
• Renhållning och  avfallshantering
• Vatten och avlopp
• Räddningstjänst
• Civilt försvar
• Biblioteksverksamhet
• Bostäder

Kommunens frivilliga uppgifter

•Fritid och kultur
•Energi
•Sysselsättning
•Näringslivsutveckling

Inriktningsdokumentet tycks mer eller mindre frikoppla från de basala uppdragen som en kommun har vilket enligt min bedömning  gör målen omöjliga att sätta resurser till (vilket är politikers huvuduppgift – att prioritera hur skattepengarna skall användas) och ännu mer omöjliga att följa upp. Dock – här kan man berätta succé historier i efterhand om utvecklingen har gått i rätt riktning och man kan undanhålla förhållanden om utvecklingen har gått åt fel riktning.

Det krävs därför att att det finns en tydlig korrelation (samband) mellan målet och effekten. Jag tar ett exempel. Om det till kommunen A kommer en företagsetablering där många kommuninnevånare blir anställda så är det min uppfattning att kommunen alltid då säger till media att vår näringslivspolitik har nu slagit ut i full blom och vi kan nu se effekterna av våra ansträngningar. Tittar du närmare på varför företaget ifråga etablerade sig i kommunen så hade det bara med det geografiska läget att göra och den näringslivspolitik som kommunen bedrev var inte alls av någon dignitet. I efterhand blir allt en sanning om man berättar historien rätt. Politiker kan alltid satsa på att den generella utvecklingen blir positiv och då kan man inkassera politiska gillanden.

Lika gäller för Grästorps kommun. Vi har under många år haft en vikande befolkningsutveckling och vi har (åtminstone tidigare) haft färre företag i kommunen än jämförbara kommuner (räknat per capita). Innebär detta att vi skall skylla denna utveckling på politikerna? Har inte vi politiker (inkluderat båda kommunalråden) verkligen funderat och jobbat för en annan utveckling dvs fler kommuninnevånare och fler företag till kommunen? Jovisst självklart – men lika självklart är att vi politiker inte har verktygen för att skapa denna utveckling. Det är därför som inriktningsmålet – välmående och växande näringsliv – inte är vettigt. Självklart vill vi ha detta men det finns inga politiska verktyg för oss att använda förutom olika typer av arrangerade möten etc. Låt oss analysera målet. Välmående företag  – vad är det? Om vi vänder på frågan – vad är ett företag som  mår dåligt? Det kan jag svara på för jag har gjort hundratals revisioner på företag runt om i Sverige – det är när man går dåligt, låg vinst nivå eller rent av förlustverksamhet – då mår man dåligt. Motsatsen blir då att välmående företag är sådana som har god vinst marginal och är lönsamt och har bra framtidsutsikter. Det är dessa företag vi inrikta oss på enligt inriktningsdokumentet och vi sätter till och med upp ett mål att vi skall ha välmående och växande företag…. Frågan blir då – hur skall vi politiker kunna skapa vinstrika företag i Grästorps kommun?

Hela frågan är absurd. Det är inte en kommunal kompetens att skapa vinstrika företag i kommunen. När vi sätter ett mål så måste vi veta att det är möjligt att vi med våra medel kan uppnå målet och vi måste också tidssätta detta dvs att vi år 2021 skall ha vinstrika och växande företag och dessutom – mycket viktigt – det måste finnas en korrelation mellan våra insatser och effekten. Det kan inte vara den generella utvecklingen som ger effekten – då blir det fel. Hur skall revisionen kunna göra sitt jobb med dessa typer av rent felaktiga mål?

Jag fortsätter med tveksamheter:

Kontinuerlig ökning av kommuninnevånarna.  Från vilken annan kommun skall vi ta kommuninnevånare? Om vi börjar marknadsföra oss i syfte att ta kommuninnevånare från våra grannkommuner tror du inte att dessa kommuner kommer att satsa pengar på att marknadsföra sig så att de inte tappar kommuninnevånare till oss och kanske de rent av vill ta kommuninnevånare från oss. Detta är ett moment 22. Till slut så kommer alla kommuner att satsa stora resurser på att marknadsföra sig. Vad innebär detta? Självklart att äldreomsorg, handikappade, skola m.fl. får mindre pengar och att vi anställer marknadsförare istället för personal inom äldreomsorgen och betalar reklambyråer stora pengar som vi skulle ha kunnat använda för våra handikappade och de som har det svårt i kommunen.

Att skapa en välhållen kommun med bra service kan givetvis ge positiva effekter både på människor som har funderat på att flytta till kommunen men även på att behålla innevånare i kommunen. Låt oss då fokusera på detta i tydliga mål. Centrummiljö, god service i våra verksamheter etc.

Vi ger förutsättningar för ett gott och meningsfullt liv i alla åldrar.  Enligt SOM Institutet är detta lika med ett lyckligt liv. Vi skall då ger förutsättningar för våra kommuninnevånare att få ett lyckligt liv. Problemet med detta mål är att det finns klara undersökningar på vad som ger oss ett lyckligt liv och då är det många variabler som spelar in bl.a Kön, Yrkesklass, Utbildningsnivå, Hushållsinkomst, Ålder, Personlighetsdrag, mm. Det är således något som vi politiker inte rår över. Självklart inte. Vad är då meningen ovan? Jo det är floskler – ord utan mening i ett kommunalt målsättnings sammanhang.

Våra medborgare har god folkhälsa.  Här finns det givetvis en hel del att göra när det gäller de fysiska aktiviteterna  och det görs ju också. Även mötesplatser kan ge samvaro och ge välbefinnande men det finns också stora delar av folkhälsan som vi knappast rår över och det är den psykiska hälsan. Rapporterna är många över den psykiska ohälsan hos våra unga – mycket hos unga flickor. Orsakerna är svåra att bedöma men här kan skolan ha en viktig roll men om vi bedömer att det är skolan som kan ha möjlighet att ge bättre psykisk hälsa hos våra unga – skriv det då! Det är ändå viktigt att ha en ödmjuk inställning till ett mycket stort problem och inte slå fast att våra medborgare skall ha god folkhälsa.

Elever som världsmedborgare / kosmopoliter. Jag har tidigare utvecklat detta men det kan vara bra att veta definitionerna. (Från grekiskan kosmos = världen, polites = medborgare).  Enligt wikipedia är Kosmopolitism, ”världsmedborgarskap, världsmedborgaranda”, är åsikten att hela mänskligheten bör betraktas som ett samfund av lika berättigade medborgare utan hänsyn till skiljaktigheter i ras, nationalitet och religion.

Som liberal har jag givetvis inget emot att människor utvecklas till världsmedborgare och det är en utveckling som absolut kan vara önskvärd.  Att den skulle kunna undervisas fram är något revolutionerande och insikterna som krävs av en kosmopolit kräver nog att man också vistas eller har vistats i många länder

Inriktningsdokumentet måste göras tydligt och begrepp förklaras. Vad menar vi med:

• Välkomnande miljöer
• Värdeskapande
• Välmående företag
• Meningsfullt liv
• Världsmedborgare
• God och nära service

När detta är gjort vill jag att följande gäller:

•Ett krav från mig är att innan man börjar arbeta mot en definierad inriktning så skall en processbeskrivning presenteras och redovisas
•Målbeskrivning. Hur har man tänkt arbeta mot en viss inriktning?
•Personer, vilka skall jobba med målet?
•Tidsintervall, när kan vi utvärdera resultatet?
•Mätstationer (tidpunkter)
•Uppföljning
•Justeringar som krävs av aktiviteter etc

Dag Hardyson, Liberalerna Grästorp

EU debatten i Sverige känns märklig.  Många verkar friskriva sig från vad som händer i världen och se EU frågan som något tämligen oviktigt för oss i Sverige. Sanningen är givetvis att EU valet är mycket viktigt och det är nu dags att vara positiv till ett mycket starkare EU – absolut långt ifrån något ”lagom” EU. Ryssland/Putin, Kina/Xi Jinping och USA/Trump styr och ställer i världen, hotar och  påverkar oss med militära hot och handels krig.  EU har mer än 510 miljoner innevånare ( att jämföra med USA 330 miljoner) och en ekonomi större än både Rysslands och USA:s. EU:s länder är tillsammans  en stor spelare på världsmarknaden och med ett större och starkare EU så skapar vi bättre förutsättningar för alla medlemsländer inklusive Sverige. Låt oss då jobba ännu mer tillsammans.

Trots alla globala utmaningar som vi står inför typ brottslighet, klimathot, migration etc så finns det många politiker som förespråkar ett mindre EU, ett mer lagom EU.  Det blir någon form av tvärsom politik. Vi Liberaler häpnar inför dessa åsikter och ställningstaganden.

Med en global och gränsöverskridande brottslighet behöver vi självklart en starkare europeisk polisorganisation (Europol) och poliser som kan agera i samtliga EU:s länder,  ett EU:s FBI. Vi behöver också en gemensam åklagarmyndighet. Vittnesskydd etc.

Skall vi göra något på riktigt för att komma tillrätta med klimathoten så måste vi ha en gemensam klimatpolitik inom EU . Alla EU länder måste ta ansvar för sina koldioxidutsläpp. Det mest effektiva draget är att införa en koldioxidskatt, givetvis. Det vill vi Liberaler eftersom det skulle ge en verklig effekt och det är vad som krävs.

Den svenska kronan gör ingen glad. Varken exportindustrin eller svenska turister eller bilister som  måste tanka sin bil för att komma till jobbet ser den låga kronkursen som positiv. Det har varit dåligt länge nu. En liten och öppen ekonomi som Sveriges är beroende av omvärlden, stabilitet och konkurrenskraft. Vi vill att Sverige går in i Eurosamarbetet senast 2022 och då även går med i eurozonens bankunion. Vi behöver Euro:n.

EU:s sociala pelare – här var vi Liberaler det enda borgerliga parti som sa JA till kommissionens förslag om att införa en social pelare. Vi tycker att det är rimligt att det finns minimistandarder för sociala rättigheter i alla EU:s länder. Pelaren skall vara en påtryckning för att få medlemsländerna att genomföra nödvändiga reformer. Varje år skall reform behovet utredas för varje land – följa upp och ge tydliga rekommendationer.  Att det finns partier och politiker som ifrågasätter behovet av denna pelare känns problematiskt.

Vi Liberaler säger JA till ett starkare Europa och till mer samarbete mellan våra EU länder.

För Liberalerna Grästorp

Dag Hardyson

Liberalerna i Grästorp har noga försökt att följa de olika turerna runt Arena Skubbet och vi har här på Gtorp.se redovisat hur vi ser på bl.a. ekonomin runt projektet och vad vi såg skulle komma när det gäller kraven från SERNEKE group AB för att de skall gå in i projektet.

Nu har Kent Larsson utvecklat sin syn på projektet och devis även hur han ser på framtiden för Grästorps kommun och det kan då vara lämpligt att vi på nytt kommenterar hur vi ser på hot och möjligheter med ett eventuellt projekt som Arena Skubbet.  Eftersom Kent Larsson sveper över ett tämligen stort område i sitt svar på inneliggande interpellation så måste vårt ställningstagande också ta en bredare utgångspunkt.

Höjd kommunalskatt på grund av ökade kostnader i kommunerna

Tidigare var det främst den snabba förändringen  i demografin och då ökningen av antalet äldre personer i kommunerna och deras vårdbehov som utgjorde grunden för ett behov av skattehöjningar i kommunerna. Idag är det den snabba befolkningsökningen som än mer kräver stora insatser i många kommuner. 10 miljoner innevånare 2017 och 11 miljoner redan 2026. Befolkningen ökar mycket snabbt. Det ställer stora krav på många kommuner dock sannolikt inte på en kommun som Grästorp. Trots många satsningar, nya bostadsområden,  bra kommunal service, bra näringslivspolicy och tämligen genomgående bra upplevelser av den kommunala servicen från våra kommuninnevånare så minskar vi vårt innevånarantal. Detta är ett problem som vi inom Liberalerna anser inte har analyserats tillräckligt.

Kommunsammanslagningar kan lösa en del problem

Givetvis samarbetar kommuner inom olika områden och med snabb digitalisering och effektivisering kan små kommuner klara de påfrestningar som vi vet kommer framöver. Det är ändå orimligt att Sverige har en så stor andel småkommuner där de ökande kostnaderna får bäras av en liten population. Det är rimligt att vi ser över hur kommunerna i Sverige skall se ut och vilket innevånarantal som minst måste finnas för att ge rimlig kommunal skatt och service.  Det är sannolikt troligt att en kommunreform kommer för att lösa de stora obalanserna som finns mellan små och stora kommuner och kommuner i landsbygd och storstäder etc.

Hot om ökade kommunala kostnader legitimerar en satsningen på Arena Skubbet?

Ökade kommunala intäkter kräver större kommunala intäkter – kommunalskatt, avgifter och utjämning.  För att Arena Skubbet skulle ge intäkter till kommunen krävs att det flyttar in personer till kommunen som betalar kommunalskatt här. Är detta något som är på något sätt självklart? Nej – inte alls.  Det borde vi som grästorpare veta eftersom vi är en av Sveriges stora utpendlarkommuner i förhållande till vår storlek. Det går utmärkt att pendla till ett jobb. Dessutom så är själva rörligheten helt avgörande för att det överhuvudtaget skall komma besökare till Arena Skubbet

Nu skall inte Grästorps kommun vara delägare i tunnelprojektet men de kontrakt som måste upprättas mellan kommunen och SERNEKE group AB kommer att faktiskt innebära rena bidrag från kommunen till SERNEKE eftersom de byggnader som kommunen har behov av och som SERNEKE skall bygga och kommunen skall hyra kan byggas billigare om kommunen själv bygger byggnaderna ifråga. Detta är vidimerat av bl.a. kommunens ekonomichef.

De ökade kostnaderna som vi inom Liberalerna upplever delvis är ett förtäckt bidrag till SERNEKE kommer att kräva en kommunalskattehöjning.  Detta blir då en paradox att den satsning som skall ge oss lägre eller en mer begränsad kommunalskattehöjning enligt teorin faktiskt ger en rejäl och tämligen omedelbart skattehöjning.

Kommer då skattehöjningen att ge oss fler kommuninnevånare som bidrar med större skattekraft till kommunen? Hittills har vi trots ansträngningar inte lyckats vända den nedåtgående trenden. Är Arena Skubbet satsningen som nu kommer att vända trenden? Detta bedömer vi vara högst osäkert och vi menar att en satsning så som planerna är innebär att politiker spelar med kommuninnevånarnas pengar.

Kommunal kompetens

Det kan formellt vara så att satsningen på Arena Skubbet godtas juridiskt som ett projekt som ligger inom ramen för den kommunala kompetensen. Bortsett från juridiken så finns det många, däribland vi Liberaler, som menar att det tycks märkligt att en kommun med en av Sveriges största fritidssektorer per capita skulle satsa på ytterligare ett fritidsområde men nu på ett område som inte innefattar sport som kommuninnevånarna utövar eller i någon högre grad utövar. Vi jobbar således för att skapa anläggningar för andra inresande personer – inte primärt för våra egna kommuninnevånare.  Att ta en skattehöjning för att vi skall gynna andra än oss själva känns märkligt.

Positiva till nästan alla företag som vill satsa i kommunen

Vi Liberaler står givetvis nära det fria företagandet och vi gör inga bedömningar av vilken typ av företag som vill etablera sig i kommunen.  Skulle något företag vilja bygga lagerhallar, industrilokaler, serverhallar eller etablera andra typer av företag inklusive företag som satsar på sportanläggningar typ SERNEKE så hälsar vi dem välkomna.  Grunden är ändå att etableringar skall grunda sig på affärsmässiga villkor och att inte kräva kommunala insatser som i sin tur kräver skattehöjningar för att gå runt.

Kommuner är unika

SERNEKE vill ha 15 miljoner under 10 år för att satsa på Arena Skubbet  om vi förstått Kent Larsson korrekt dvs 150 miljoner kronor. Kommunens del skulle vara 7 miljoner dvs 70 miljoner. Kommunen letar efter andra som kan gå in med resterande 80 miljoner.

Kommuner är säkra partners eftersom de har beskattningsrätten och pengar från en kommun är en trygghet till skillnad mot företag som kan komma på obestånd och gå i konkurs.  Vi har svårt att se att det går att ge den tryggheten i kontrakt för andra intressenter än den som kommunen kan ge så vi befarar att det kommer att gå mot ytterligare behov av kommunala insatser.

Ingen skattehöjning för Arena Skubbet

Från Liberalt håll ser vi gärna att Arena Skubbet blir verklighet. Ekonomiskt är det absolut ett vågspel och vi ”gamblar” inte med skattebetalarnas pengar.  Om en skattehöjning är en förutsättning för Arena Skubbet så är det Liberala svaret NEJ

För Liberalerna // Dag Hardyson

Årsmötet för Liberalerna Grästorp äger rum 2019-05-03 kl. 18:30 hemma hos hedersordförande Gudrun Alfredsson,  Johanneberg.

Dagordning har tidigare publicerats. På årsmötet bjuds enklare förtäring.

Efter årsmötet kommer allmänpolitiska diskussioner att vidta på sedvanligt sätt.

Väl mött / ordf. Dag Hardyson

Då flera av Liberalernas nyckelpersoner inte är tillgängliga för årsmöte den 1 mars av olika orsaker väljer styrelsen att skjuta upp årsmötet ca 1 månad och återkommer men ny tid om ca 3 veckor.

Nu väntar det Liberala årsmötet 1 mars och det kommer att äga rum kl. 19:00 hos Katharina Larsson. Vi bjuder på förtäring. Efter att vi avslutat årsmötet och gjort de formella valen och redovisningarna blir det en sedvanlig allmänpolitisk diskussion.

Har du frågor om årsmötet så kan du kontakta Dag på 0707343035

Dagordning för årsmötet

1. Mötets öppnande
2. Val av ordförande och sekreterare för mötet
3. Val av en justerare
4. Mötets behöriga utlysning
5. Godkännande av dagordning
6. Val av pressekreterare
7. Verksamhetsberättelse för 2018
8. Kassarapport från kassören
9. Omedelbar revision
10. Val av ordförande 2019
11. Val av styrelseledamöter och ev. suppleanter
12. Val av en revisor
13. Val av representant till Vuxenskolans årsstämma
14. Medlemsvärvning
15. Val av valberedning
16. Övriga frågor
17. Avslutning

Efter att årsmötet avslutats kommer vi att ha en allmän politisk diskussion där vi diskuterar såväl riks- som lokalfrågor.

Varmt välkomna // Dag Hardyson ordförande

Ett torg för alla att mötas och trivas på

Ett dött torg är ett samhälle i sorg brukar man säga. Riktigt så illa är det inte i Grästorp men vi Liberaler vill göra mycket mer av vårt torg och vi vill sätta fart på centrumutvecklingen.

Vi vill skapa en torgmiljö för alla. En plats att mötas och trivas på. Vattenkonst och eventuell vattenspegel är en del men också en plats för de mindre barnen att leka på och ett ställe för föräldrar att träffas på. Vi vill ha ett enhetligt sammanhållet torg utan biltrafik. Vi vill stänga Oskarsgatan som idag delar torget.  Genom att stänga gatan får vi en helt annan yta att använda för att skapa ett fantastiskt torg

Vi bedömer också att vi kan kombinera ett vattenspel med en riktigt kreativ, säker och rolig lekplats för de minsta barnen.

Se filmen från invigningen av vattenkonsten på Storängstorget i Stockholm

Vatten som sprutar brukar barn gilla.  Ett riktigt lekland kombinerat med vattenkonst – det tror vi på.

Lekplatser utvecklas över hela Europa. De skall vara kreativa, unika och lekfulla. Givetvis måste de också vara säkra och det är här som utmaningen finns. Lag och regelkraven är hårda och måste absolut följas såsom fallunderlag etc men det finns många lekplatser som utvecklats med beaktande av kraven så – det är inte en omöjlig uppgift.

Efter att ha cyklat över stora delar av Europa i 12 år så vet jag att nästan varje samhälle har en lekplats centralt eller någorlunda centralt placerad. (reflektion av Dag Hardyson)Min slutsats är att man prioriterar detta och det tycker vi Liberaler i Grästorp att vi också skall göra i vår kommun.