Skattehöjning i Grästorp

Jag gör här en reflektion av det läge som jag menar måste komma om kommunledningen driver AS vidare.  Observera att det är mina egna reflektioner som grundas dels på vad som angetts i skrivelser, dels vad kommunalrådet Kent Larsson (vidare KL) angett och dels vad övriga politiker i Grästorp sagt.

Eftersom det inte finns några beslut om någonting avseende AS så blir min redogörelse till viss del slutsatser av vad som KL informerade mig och övriga i Kommunstyrelsen (vidare KS) om vid KS möte den 17 december samt den tjänsteskrivelse som ekonomichefen Sven Karlsson och samhällsbyggnadschefen Johans Skoglund skrivit avseende att ta fram underlag för betalning och finansiering av kommunens delar inom ramen för AS.

Om jag börjar med den stora faran med AS så är det skattehöjningen som jag menar måste komma om kommunen driver AS frågan mot ett ”förverkligande”. Jag pressade på i KS och KL sa då utan att darra på manschetten att en skattehöjning absolut var i tänkbar.  Jag börjar från början och tar det steg för steg.

Till mötet fanns en skrivelse från Sven Karlsson och Johan Skoglund som har titeln ”Aktivitetscenter Arena Skubbet” och som är ställd till KS. Skrivelsen har framtagits eftersom förvaltningen har fått i uppdrag att ta fram underlag på finansiering av kommunens delar av AS. (jag bilägger skrivelsen)  Vilka delar är då detta?

Totalt ligger AS kostnad på 640 mkr och i dessa 640 mkr finns 29 mkr som avser idrottshallen (kommunal del) härutöver har KL diskuterat med Ola Serneke (vidare OS) om möjligheten att lägga till en Räddningsstation på AS området med byggkostnad om 29 mkr och att teknisk verksamhet skulle kunna flytta till området med en byggkostnad om 30 mkr. Totalt skulle det vara kommunala verksamheter som skulle hyra lokaler av OS för drygt 7 mkr om året och OS skulle då få bygga kommunala byggnader till ett värde av 87 946 000 kr. Den totala investeringskostnaden för AS blir då 700 mkr. Hänger ni med?

Vad är problemet med detta? Enligt skrivelsen som vår ekonomichef och samhällsbyggnadschef lämnat in så är hyr alternativet väsentligt dyrare än om kommunen själv hade byggt samma fastigheter. Dessutom så hade kommunen inte byggt alla tre byggnaderna samtidigt utan tagit dem i etapper vilket hade spridit ut kostnaderna. Om OS bygger så gör han det på en gång och vi får kostnader för alla tre direkt som hyreskostnader. Oavsett om vi gör det direkt via OS eller bygger själva och tvingas beakta avskrivningar och räntekostnader själva så klarar inte kommunens ekonom i av detta. Det bedömde jag att alla var helt klara över. Här finns ingen skiljaktig mening som jag uppfattat det hela.

Så – om vi får kostnader som vi inte har resurser till så återstår tre alternativ (som alltid) att öka intäkterna, minska kostnaderna eller en mix av dessa två. Jag gjorde klart att vi från Liberalt håll inte kan tänka oss att minska i verksamheterna (för de äldre, de handikappade och de yngre (skolan). Här uppfattade jag att S uttryckte samma uppfattning och jag uppfattade även att C hade samma inställning. Då riktade jag mig mot KL och sa att i så fall så återstår bara – en skattehöjning sa KL direkt och tog över vad jag skulle ha sagt. Så jag sa till KL – tänkte väl att du skulle nämna detta till slut – en skattehöjning!!! Det är ju fullständigt uppenbart att det är det som återstår.  Under de förutsättningar som presenterats är det heller inte på något sätt märkligt.

Även om AS skulle bli verklighet och en framgång så får vi ju inga intäkter av AS förrän människor börjar flytta in till kommunen. Vi får ju inget av de intäkter som AS drar in utan kommunens möjligheter till bättre ekonomi ligger i att det flyttar in folk till kommunen. Jag tog upp detta och KL höll med – han menade att detta var problemet dvs skillnaden i tid mellan kostnader och intäkter. Nu följde en diskussion om huruvida en kommun kan ta chanser och KL hänvisade till  företagare som satsar utan att veta resultatet och utan garantier på att få full täckning av sina kostnader men där satsningar idag är en succe.  Jag argumenterade givetvis emot detta resonemang eftersom en kommun  inte är ett privat företag och att vi har helt andra grunder och uppdrag än en privat aktör. Vi kan inte gambla med innevånarnas skattemedel.

Jens Persson invände att han bott i Grästorp sedan början av 80 talet och då hade kommunen 6 200 innevånare sedan har det bara gått utför och  om jag uppfattade honom rätt så är det ett önsketänkande att ställa i utsikt att Grästorp på kort tid skulle kunna komma upp till 6 200 personer igen. Tobias Leverin ville ha en inkomst beräkning utifrån att vi faktiskt skulle kunna komma upp i 6 200 personer. Jag invände att just så här går det till då man försöker hitta argument för att få något osäkert att bli attraktivt – man räknar om inkomsten utifrån tänkta nya glada antaganden.

Som en avslutning så tackade KL för mycket bra diskussioner och han förklarade att han givetvis hade reflekterat omkring allt vad vi sagt och invänt men han menade att det är svårt att inte försöka fånga en satsning från OS på 640 mkr till kommunen.  Här har givetvis KL mitt och Liberalernas stöd, vi ser gärna industisatsningar eller andra typer av affärssatsningar i Grästorp men frågan är om sådana är förknippade med kommunala insatser och vad det skulle kosta kommuninnevånarna.

Om jag skall reflektera omkring de 640 miljoner som OS skulle satsa i Grästorp så är det mycket lätt att första att även om OS skulle få bygga tre kommunala anläggningar och få in hyra av kommunen för dessa så räcker det inte alls för att säkra en investering på 640 miljoner.  Självklart kommer OS att kräva mer av kommunen när han återkommer – för det skall OS göra efter att företaget kalkylerat.

Jag tog  också upp frågan om juridisk kompetens i kommunen för att överhuvudtaget kunna bedöma de avtal som OS säkert kommer att presentera, avtals och kontrakts skrivningar etc. Här angav kommundirektören att man inte har den kompetensen idag och det är självklart att det i ett sådant läge måste köpas in sådan kompetens. Kommunen kommer att söka mer pengar från Leader för att kunna jobba vidare med AS. Inga skattemedel skall gå till detta – säger KL.

Avslutningsvis vill jag ange att det inte är felaktigt att ha visioner för sin kommun och så länge externa projekt inte kostar kommuninnevånarna något så är det givetvis inte fel att fundera över framtiden och vad som kan göras för att stärka kommunen.  Hittills har de större kostnaderna för projektet tagits av Leader och AV Sparbank och det är intressenterna i dessa organisationer som får bedöma om deras satsningar är försvarbara.

Från Liberalt håll så bevakar vi projektet AS och vi kommer inte att godta försämringar i verksamheterna för de omsorgsbehövande eller förskole- eller skolelever och vi tänker inte acceptera någon skattehöjning för att finansiera en skidtunnel anläggning.

Skattehöjningar för att säkra kvalitén i verksamheterna är vi heller inte för eftersom det är prioriteringsfrågor som först måste klaras ut.  Om S säger att man behöver en skattehöjning för att säkra kvalitén inom äldreomsorgen så är givetvis frågan – jo men prioriterar ni inte äldreomsorgen då? För om man prioriterar en verksamhet så lägger man ju först budgetmedlen i denna verksamhet därefter får andra verksamheter del av budgetmedlen.  Argumentet att ta en skattehöjning för t.ex. äldreomsorgen är därmed felaktigt om man prioriterar äldreomsorgen.

Från Liberalt håll kommer alltid omsorgsbehövande och barn/ungdomar i skola att få de medel de behöver – andra verksamheter kan i budgetprocessen få minskade resurser om det är ett krav för att säkra kvalitén inom omsorg och skola.

Dag Hardyson