Fullmäktiges beslut att anta Inriktningsdokument 2020-2024

Dokumentet är indelat i fokusområden, mål och verksamhetsmått. Inget fel på den strukturen. Däremot så är innehållet mycket tveksamt och med alla otydliga och opreciserade mål så blir dokumentet inte bara utan intresse utan också tveksamt ur ett demokratiskt perspektiv.

Att politiken tycks fullspäckad av floskler (tomma och innehållslösa uttryck) har vi fått vänja oss vid men när det kommer dokument fulla av floskler i min kommun och jag är en politiker som skall resurssätta dessa mål som är helt otydliga – ja då reagerar jag och fler med mig.

Jag skall utveckla vad jag menar men först vill jag slå fast vissa fakta. Det första är vad ett mål är för något. Om vi går till Wikipedia så anges där följande :

”Ett mål är det resultat man vill åstadkomma med sin handling, det förväntade resultatet. Ett mål bör vara mätbart och tidsbundet så att man kan fastställa när målet är uppnått”.

Ett mål skall således vara mätbart varav följer att det måste vara tydligt. Det skall dessutom vara tidsbestämt dvs  det skall anges när målet skall vara uppnått. Detta är väldigt viktigt för annars så vet vi ju inte vad vi fått för våra pengar som en viss fd. Scaniachef uttryckte det hela. Dessutom kan ju inte våra revisorer bedöma hur vi politiker använt kommuninnevånarnas skattepengar.

Det finns ett talesätt som går ut på att politiker vill ha så luddiga mål som möjligt så att de själva får så stor frihet som möjligt att göra vad de själva tycker är roligt utan att det går att ifrågasätta utifrån vad som beslutats. Det är också av den anledningen jag är starkt kritisk – jag vill inte ha frifräsande politiker (eller tjänstemän – kanske rent av medledare) som använder mina och dina skattepengar enligt eget gottfinnande.

Redan här framgår det varför jag raljerade om målet att våra barn och ungdomar skall bli världsmedborgare (kosmopoliter). Hur blir man kosmopolit? Går det att utbilda någon till att bli kosmopolit? Vilka läromedel skall skolan köpa in för att kunna undervisa i världsmedborgarskap? När (tidsmässigt) har vi uppnått målet dvs vilken blir den första årskull som kommer att gå ut skolan i Grästorp och som kan kalla sig utbildade kosmopoliter? Vilka lektioner som eleverna har idag skall tas bort eller ändras och ersättas eller omändras med utbildning i världsmedborgarskap?

Vad är det för fel att fokusera på läroplaner och att jobba för att eleverna får de kunskaper som vuxenlivet och arbetsmarknaden kräver? Mål som vi kan bedöma och som vi kan ge resurser till och som vi kan följa upp.

Så – vad är en kommun till för? Vad som helst? Nej inte alls. SKL (Sveriges kommuner och landsting) anger den kommunala kompetensen enligt följande:

Kommunens obligatoriska uppgifter

  • Social omsorg (äldre- och  handikappomsorg samt individ- och familjeomsorg)
  • För-, grund- och gymnasieskola
  • Plan och byggfrågor
  • Miljö- och hälsoskydd
  • Renhållning och  avfallshantering
  • Vatten och avlopp
  • Räddningstjänst
  • Civilt försvar
  • Biblioteksverksamhet
  • Bostäder

Kommunens frivilliga uppgifter

•Fritid och kultur
•Energi
•Sysselsättning
•Näringslivsutveckling

Inriktningsdokumentet tycks mer eller mindre frikoppla från de basala uppdragen som en kommun har vilket enligt min bedömning  gör målen omöjliga att sätta resurser till (vilket är politikers huvuduppgift – att prioritera hur skattepengarna skall användas) och ännu mer omöjliga att följa upp. Dock – här kan man berätta succé historier i efterhand om utvecklingen har gått i rätt riktning och man kan undanhålla förhållanden om utvecklingen har gått åt fel riktning.

Det krävs därför att att det finns en tydlig korrelation (samband) mellan målet och effekten. Jag tar ett exempel. Om det till kommunen A kommer en företagsetablering där många kommuninnevånare blir anställda så är det min uppfattning att kommunen alltid då säger till media att vår näringslivspolitik har nu slagit ut i full blom och vi kan nu se effekterna av våra ansträngningar. Tittar du närmare på varför företaget ifråga etablerade sig i kommunen så hade det bara med det geografiska läget att göra och den näringslivspolitik som kommunen bedrev var inte alls av någon dignitet. I efterhand blir allt en sanning om man berättar historien rätt. Politiker kan alltid satsa på att den generella utvecklingen blir positiv och då kan man inkassera politiska gillanden.

Lika gäller för Grästorps kommun. Vi har under många år haft en vikande befolkningsutveckling och vi har (åtminstone tidigare) haft färre företag i kommunen än jämförbara kommuner (räknat per capita). Innebär detta att vi skall skylla denna utveckling på politikerna? Har inte vi politiker (inkluderat båda kommunalråden) verkligen funderat och jobbat för en annan utveckling dvs fler kommuninnevånare och fler företag till kommunen? Jovisst självklart – men lika självklart är att vi politiker inte har verktygen för att skapa denna utveckling. Det är därför som inriktningsmålet – välmående och växande näringsliv – inte är vettigt. Självklart vill vi ha detta men det finns inga politiska verktyg för oss att använda förutom olika typer av arrangerade möten etc. Låt oss analysera målet. Välmående företag  – vad är det? Om vi vänder på frågan – vad är ett företag som  mår dåligt? Det kan jag svara på för jag har gjort hundratals revisioner på företag runt om i Sverige – det är när man går dåligt, låg vinst nivå eller rent av förlustverksamhet – då mår man dåligt. Motsatsen blir då att välmående företag är sådana som har god vinst marginal och är lönsamt och har bra framtidsutsikter. Det är dessa företag vi inrikta oss på enligt inriktningsdokumentet och vi sätter till och med upp ett mål att vi skall ha välmående och växande företag…. Frågan blir då – hur skall vi politiker kunna skapa vinstrika företag i Grästorps kommun?

Hela frågan är absurd. Det är inte en kommunal kompetens att skapa vinstrika företag i kommunen. När vi sätter ett mål så måste vi veta att det är möjligt att vi med våra medel kan uppnå målet och vi måste också tidssätta detta dvs att vi år 2021 skall ha vinstrika och växande företag och dessutom – mycket viktigt – det måste finnas en korrelation mellan våra insatser och effekten. Det kan inte vara den generella utvecklingen som ger effekten – då blir det fel. Hur skall revisionen kunna göra sitt jobb med dessa typer av rent felaktiga mål?

Jag fortsätter med tveksamheter:

Kontinuerlig ökning av kommuninnevånarna.  Från vilken annan kommun skall vi ta kommuninnevånare? Om vi börjar marknadsföra oss i syfte att ta kommuninnevånare från våra grannkommuner tror du inte att dessa kommuner kommer att satsa pengar på att marknadsföra sig så att de inte tappar kommuninnevånare till oss och kanske de rent av vill ta kommuninnevånare från oss. Detta är ett moment 22. Till slut så kommer alla kommuner att satsa stora resurser på att marknadsföra sig. Vad innebär detta? Självklart att äldreomsorg, handikappade, skola m.fl. får mindre pengar och att vi anställer marknadsförare istället för personal inom äldreomsorgen och betalar reklambyråer stora pengar som vi skulle ha kunnat använda för våra handikappade och de som har det svårt i kommunen.

Att skapa en välhållen kommun med bra service kan givetvis ge positiva effekter både på människor som har funderat på att flytta till kommunen men även på att behålla innevånare i kommunen. Låt oss då fokusera på detta i tydliga mål. Centrummiljö, god service i våra verksamheter etc.

Vi ger förutsättningar för ett gott och meningsfullt liv i alla åldrar.  Enligt SOM Institutet är detta lika med ett lyckligt liv. Vi skall då ger förutsättningar för våra kommuninnevånare att få ett lyckligt liv. Problemet med detta mål är att det finns klara undersökningar på vad som ger oss ett lyckligt liv och då är det många variabler som spelar in bl.a Kön, Yrkesklass, Utbildningsnivå, Hushållsinkomst, Ålder, Personlighetsdrag, mm. Det är således något som vi politiker inte rår över. Självklart inte. Vad är då meningen ovan? Jo det är floskler – ord utan mening i ett kommunalt målsättnings sammanhang.

Våra medborgare har god folkhälsa.  Här finns det givetvis en hel del att göra när det gäller de fysiska aktiviteterna  och det görs ju också. Även mötesplatser kan ge samvaro och ge välbefinnande men det finns också stora delar av folkhälsan som vi knappast rår över och det är den psykiska hälsan. Rapporterna är många över den psykiska ohälsan hos våra unga – mycket hos unga flickor. Orsakerna är svåra att bedöma men här kan skolan ha en viktig roll men om vi bedömer att det är skolan som kan ha möjlighet att ge bättre psykisk hälsa hos våra unga – skriv det då! Det är ändå viktigt att ha en ödmjuk inställning till ett mycket stort problem och inte slå fast att våra medborgare skall ha god folkhälsa.

Elever som världsmedborgare / kosmopoliter. Jag har tidigare utvecklat detta men det kan vara bra att veta definitionerna. (Från grekiskan kosmos = världen, polites = medborgare).  Enligt wikipedia är Kosmopolitism, ”världsmedborgarskap, världsmedborgaranda”, är åsikten att hela mänskligheten bör betraktas som ett samfund av lika berättigade medborgare utan hänsyn till skiljaktigheter i ras, nationalitet och religion.

Som liberal har jag givetvis inget emot att människor utvecklas till världsmedborgare och det är en utveckling som absolut kan vara önskvärd.  Att den skulle kunna undervisas fram är något revolutionerande och insikterna som krävs av en kosmopolit kräver nog att man också vistas eller har vistats i många länder

Inriktningsdokumentet måste göras tydligt och begrepp förklaras. Vad menar vi med:

  • Välkomnande miljöer
  • Värdeskapande
  • Välmående företag
  • Meningsfullt liv
  • Världsmedborgare
  • God och nära service

När detta är gjort vill jag att följande gäller:

•Ett krav från mig är att innan man börjar arbeta mot en definierad inriktning så skall en processbeskrivning presenteras och redovisas
•Målbeskrivning. Hur har man tänkt arbeta mot en viss inriktning?
•Personer, vilka skall jobba med målet?
•Tidsintervall, när kan vi utvärdera resultatet?
•Mätstationer (tidpunkter)
•Uppföljning
•Justeringar som krävs av aktiviteter etc

 

Dag Hardyson, Liberalerna Grästorp